Sida : Källmatrial : Slutanvändarprogrammering

Första sidan
Lektioner
Källmatrial
Interaktion
Tumregler
Automat
Beskrivning
Programmering
GUI
Guidelines
In/ut
Tangentbord
Kunskapsnivå
Kultur
Mentala modeller
Metaforer
Pekdon
Positionsgivare
Förhindra fel
Komma-ihåg
Bildskärm
Uppgiftsanalys
Usab. eng.
Anv. klasser
anv. typer
Visuell rep.
Vem vill vad
labbar
Examination
Hjälp
Litteratur
Schema
Lärare
Leos hörna
Jonnys hylla

När man pratar om slutanvändarprogrammering så diskuterar man möjligheterna för slutanvändarna (dvs de som t.ex. använder ett ritprogram eller ett kalkylblad) att själva förändra beteendet hos programmet. Detta kan göras på flera olika sätt, t.ex. olika macrospråk, och ger olika möjlighet för användarna att se till att programmet fungerar på det sätt som de behöver.

Det intressanta problemet är att konstruera ett sätt att programmera som så många som möjligt kan använda. En extrem är en enkel dialogbox där man kan ställa in olika preferenser, en annan är ett program som Emacs där man kan göra nästan vad som helst. I det första fallet är det inga större problem för "Svensson" att göra något men för att förändra beteendet på Emacs i någon större omfattning mha elisp kräver betydligt mer kunskap (och intresse och tålamod) än vad de flesta "Svenssons" besitter.

Samtidigt är det möjligt att hitta system som inkluderar slutanvändarprogrammering på ett mycket bra sätt, bland de mest framgångsrika är kalkylbladsprogrammen. Vad som är speciellt intressant med dessa är att de inte bara gör möjligt för användarna att förändra beteendet utan att de bygger dessa program på både en textuell och en grafisk del som bägge krävs.

Visuell programmering
Att kunna programmera genom att "rita" upp programmet har länge varit något som man försökt göra men ännu har jag inte sett något sådant programspråk som har fått nån större spridning. I visuella programmeringsspråk så räknar jag inte in språk där man ritar upp gränssnittet och sedan skriver koden på traditionellt sätt.

Programmering mha direkt manipulation
Under de senaste åren har det dykt upp en del intressant programmeringomgivningar som bygger på att man programmerar genom att manipulera olika "koddelar" på samma sätt som man manipulerar filer och mappar i ett GUI. Man använder sig också av en teknik som kallas "Programming by Demonstration" (PBD) vilket bygger på att man först visar programmet vad man vill göra och programmet bygger sedan en instrukion utgående från detta (se detta PDF dokument som har några bilder eller gå till StageCast och Agentsheets)

Sendast modifierad 2000-09-27 av jem (jem@cs.umu.se)