5.2.4 - Korttidsminne och arbetsminne
Att bara prata om långtidsminne och korttidsminne är en förenkling. De finns ju bara som en beskrivning för vilket tidsperspektiv som återgivningen sker. Framförallt korttidsminnets övergång till långtidsminne är lite mystiskt i sammanhanget. Klassiska modeller för detta ser ut ungefär så här (figur 4).



Sensory stores är modalitetsspecifika enheter som håller information en mycket kort stund. Short-term store är lager med mycket begränsad kapacit et och mycket känslig för distraktion som medför glömska. Long-term store är lager med i princip obegränsad kapacitet och kan hålla information under extremt långa perioder. Multi-store modellen har flera brister. Den förutsätter att informationen måste gå igenom STS för att via upprepning nå LTS. Detta har visat sig vara inadekvat. KF, en hjärnskadad patient visade sig ha en skadad STS men en helt intakt LTS. Dessutom hade KF bara problem med verbal information som bokstäver, ord och siffror men inte med meningsfulla ljud som en katts mjauande eller en telefonsignal. Med andra ord kan vi inte helt enkelt säga att KF har en skada på STS. LTS verkar också förenklad. Människor kan lagra otroligt mycket olika typer information (se 5.2.3) och det förefaller osannolikt att all denna information skulle lagras på samma sätt. Baddeley presenterade då ett ersättningsförslag till STS, arbetsminnet (se figur 5).



Figur 5. En variant av Baddeleys working memory model.



Enligt Baddeley och Hitch (1974) skulle STS ersättas av arbetsminnet som består av tre komponenter; (a) en modalitetsfri central-executiv enhet som liknar uppmärksamhet, (b) en artikulär loop som innehåller information på ett fonologiskt (talbaserat) sätt och (c) en visuo-spatial skiss för spatiala eller visuella koder.

Den viktigaste enheten är den central-executiva enheten, de andra är slavsystem. Den har begränsad kapacitet och används när man hanterar de flesta kognitivt krävande uppgifterna. Den initierar kontroll och beslutsprocesser, hanterar tänkande och språkförståelse. Central-executiva enheten överför information till långtidsminnet via repetition och omkodning.

Artikulära loopen återanvänder ord för omedelbar återgivning och handhar fonologiska processer. Baddeley fann att försöksdeltagare kunde återge en sekvens av korta ord bättre än sekvenser med långa ord. Fortsatta undersökningar visade att man kunde återge så många ord som man hann med att läsa högt i två sekunder.

Visuo-spatial skissen processar visuella föreställningsuppgifter, visuellt sökande och spatiala uppgifter.

Baddeley menar att resursfördelning kan bara ske åt ett håll. Pilarna till slavsystemen syftar till resurser som tas ifrån central-executiva enheten. Pilarna till central-executiva enheten från slavsystemen är information som ska vidare till långtidsminnet. Slavsystemen klarar sig relativt bra utan interferens när det gäller enkla uppgifter.

MDI-kopplingen kan vara lite flytande vad gäller working memory i förhållande till det magiska talet 7+/-2. En sak att tänka på för en webdesigner är URL-namn. Artikulära loopen är tydligt talande när det gäller att minnas URL:er som tar längre tid än två sekunder att säga. Samma sak gäller namn på ikoner, fönster och alla andra verbala enheter i ett datorsystem.