5.3 - Begreppsbildning och kategorisering
Begreppsbildning och kategorisering fokuserar på hur vi organiserar vår kunskap. Det finns flera finesser med det. Ett begrepp och en kategori är samma sak. Det är skillnad på ord och begrepp. Ett ord är en språklig (lexikalisk) enhet (lexem) som används som byggstenar när vi konstruerar meningar och fraser. Vad ett begrepp innebär är en urgammal filosofisk fråga vars forum inte är här, men ett begrepp refererar mera till den mentala innebörden av en kunskap. Om man förstått ett begrepp som 'katt', så vet man vad som är allmängiltigt för alla katter.

Vår kognitiva kapacitet blir mindre ansträngd av att ha en slags kognitiv ekonomi. Detta måste dock balanseras mot informativiteten i begreppen. Om vi bara har tre begrepp att tillgå (djur, växter och allt annat) så har vi mycket liten belastning men vi har inte ett mycket informativt system. Det finns också en slags känsla att vissa begrepp är mer naturliga än andra. En kategori som inkluderar skor och fåglar känns varken naturlig eller sannolik. Mänskliga begrepp (oberoende av varandra) verkar sammanfalla som mera trovärdiga än andra. Man pratar om en naturlig koherens som begrepp har.

Traditionellt har man gjort uppdelningen mellan objekt och relationer mellan saker (ovanför) och föredragit studier om objekt framför relationer. Fältet har varit mycket influerat av filosofin.